Gudrun Schymans Blogg

Snart kommer jag med en ny kampanjsida, Let´s Vote!

Är du nyfiken? Kolla här: http://www.youtube.com/watch?v=bCHJ3U9-7TY

Text på Newsmill den 26 april

Kommer sociala medier att ta SD in i riksdagen?

Frågan diskuteras i Svenska Dagbladet idag (måndagen den  26 april) och bakgrunden är en undersökning som visar att partierna utanför riksdagen både är aktivare och populärare på sociala medier än de etablerade partierna. SD har flest fans på Facebook och är näst bäst när det gäller att lägga ut klipp på YouTube. Bara socialdemokraterna har fler.

Som synnerligen aktiv på både Twitter (etta bland partiledarna) och Facebook (5000 friends + fan-sida med snart 2000) vet jag värdet av sociala medier. Särskilt om man arbetar i en organisation som varken har pengar eller personal.

Med SD är det annorlunda. De har pengar och personal. Personer finns som är ständigt uppkopplade och beredda att gå in och kommentera och reagera på det som andra skriver. Deras syfte är inte att direkt föra ut sin egen politik men att diskutera andras. Kommentarfälten i dagstidningarnas nätupplagor och bloggar fylls snabbt och inte sällan kommenteras brottsfall, som senast den uppmärksammade dödsmisshandeln i Landskrona.

Att kommentera aktuella brott på ett sätt som för tankarna i riktning mot SD:s synsätt och världsbild kan vara ett effektivt sätt att få människor med på en politik som bygger på misstro mot medier och allmänt samhälligt etablissemang. I skydd av anonymitet får krav på saklighet stå tillbaka och de sociala medierna tjänstgöra som ventiler för frustrationer av en typ som knappast kan uppfattats som politiskt korrekta.

De partier som har pengar till personal skulle förmodligen vinna på att avsätta en del resurser för att följa vad som nu pågår på nätet. Då kanske de slipper obehagliga överraskningar på valdagen.
Newsmill den 27 april 2010

Toblerone- politik och valrörelse-retorik

Rallarsvingarna börjar rulla i politiken. Mats Odell hat kallat S/V/MP:s politik för Toblerone-politik. Man köper på kortet och låter andra betala. Tomas Östros kontrar med att Odell måste be om ursäkt. Tonläget höjs inför valet.  Enligt min erfarenhet är det så att när det finns små skillnader i den faktiska politiken framställs skillnaderna som desto större i den politiska retoriken.

Nu handlar det om infrastruktursatsningar som S/V/MP vill sätta igång på lånade pengar. Den borgerliga alliansen har sänkt skatter på lånade pengar. Jag vet inte vari den stora skillnaden består?

Den intressanta frågan är varför vi har en statsbudget som gör det så svårt att göra långsiktiga investeringar? Varför ska allt som ska hålla i lång tid framöver betalas genast? I en privat ekonomi eller i ett företags ekonomi skiljer man på driften och investeringarna. Varför kan vi inte göra det i statsbudgeten?

Jag skulle välkomna en sådan diskussion. Det nuvarande systemet med en budget för allt och där allt ska finansieras i princip genast, gör oss fattiga och kortsiktiga. Ingen bra kombination alls. Särskilt inte som vi vet att bl.a. miljö- och klimatproblematik kräver helhetsperspektiv och långsiktighet. Vem vågar ta debatten?

Publicerat på Newsmill 27 april 2010

Kommer sociala medier att ta SD in i riksdagen? Frågan diskuteras i Svenska Dagbladet idag (måndagen den  26 april) och bakgrunden är en undersökning som visar att partierna utanför riksdagen både är aktivare och populärare på sociala medier än de etablerade partierna. SD har flest fans på Facebook och är näst bäst när det gäller att lägga ut klipp på YouTube. Bara socialdemokraterna har fler.

Som synnerligen aktiv på både Twitter (etta bland partiledarna) och Facebook (5000 friends + fan-sida med snart 2000) vet jag värdet av sociala medier. Särskilt om man arbetar i en organisation som varken har pengar eller personal.

Med SD är det annorlunda. De har pengar och personal. Personer finns som är ständigt uppkopplade och beredda att gå in och kommentera och reagera på det som andra skriver. Deras syfte är inte att direkt föra ut sin egen politik men att diskutera andras. Kommentarfälten i dagstidningarnas nätupplagor och bloggar fylls snabbt och inte sällan kommenteras brottsfall, som senast den uppmärksammade dödsmisshandeln i Landskrona.

Att kommentera aktuella brott på ett sätt som för tankarna i riktning mot SD:s synsätt och världsbild kan vara ett effektivt sätt att få människor med på en politik som bygger på misstro mot medier och allmänt samhälligt etablissemang. I skydd av anonymitet får krav på saklighet stå tillbaka och de sociala medierna tjänstgöra som ventiler för frustrationer av en typ som knappast kan uppfattats som politiskt korrekta.

De partier som har pengar till personal skulle förmodligen vinna på att avsätta en del resurser för att följa vad som nu pågår på nätet. Då kanske de slipper obehagliga överraskningar på valdagen.

Kommentar till SOM-undersökningens resultat när det gäller väljarnas attityder till Jämställdhet.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.356458-som-man-fragar-far-man-svar-

Publicerat på Newsmill idag

 Belgien vill förbjuda burka och nikab. Envisas någon kvinna med att ändå gå klädd så blir konsekvenserna böter eller fängelse upp till sju dagar. Det belgiska förbudet ska gälla mot kläder eller huvuddukar som omöjliggör att personen ifråga kan identifieras. Frankrikes president Sarkozy är inne på samma linje. Han tycker att förbudet inte bara ska gälla franska medborgare utan också turister.

I Belgien handlar förbudet om ett ytterst fåtal kvinnor. De som idag bär burka eller nikab i Belgien är färre än femtio.

En lokal borgmästare i Belgien har redan infört förbudet i sin stad. Ett av skälen var att en äldre belgisk kvinna blivit rädd när hon stötte på en burkaklädd kvinna i bankkön.

Att den äldre generationen kanske inte sett allt som finns att se i världen av olika klädslar kan knappast vara skäl för förbud. En gång i tiden blev både små barn och gamla rädda för svarta människor. Skulle någon komma på tanken att förbjuda svarta att få röra sig i samhället.

Burka och nikab är ett uttryck för mansdominans och ska därför förbjudas, säger många. Det faktum att kvinnors kläder överhuvudtaget diskuteras är ett uttryck för patriarkalt tänkande där kvinnors värde och betydelse sitter i hennes förhållande till mannen, dvs. hon har inte eget människovärde. Mansdominans och patriarkalt tänkande och handlande finns runtom i världen och måste bekämpas. Att  förbjuda ett fåtal kvinnor att klä sig i burka eller nikab ändrar på inget sätt det förhållandet. Snarare blir det till en uppmaning till den militanta islamismen att stärka sina patriarkala och religiösa krafter. Resultatet för kvinnorna blir ökad diskriminering och inlåsning.

I Europa finns idag en hets mot muslimer, med hänvisning till islam, utan åtskillnad mellan islam och politisk islamsk fundamentalism, utan åtskillnad mellan religiös extremism och sekulariserade muslimer. Grunden till förslagen att förbjuda burka och nikab finns där. Man kan alltså använda kvinnor till mycket och man gör det. Det var för kvinnornas skull som vi skulle stödja USA:s invasion i Afghanistan. Det är för kvinnornas skull vi nu ska låsa in dem och bötfälla eller fängsla dem om de inte klär sig som staten vill.

I Sverige har vi hittills haft en politisk enighet om att inte förbjuda några klädesplagg, varken för kvinnor eller för män. Jag hoppas att den enigheten består och vi kanske t.o.m. kan vara överens om att kvinnor som inte får respekt för sina mänskliga rättigheter kan få asyl i Sverige?!

Publicerat på Newsmill 20 april 2010

Hellre folkmassa än arvsmassa

skriver Republikanska Föreningen som en kommentar till att förtroendet för Kungahuset har sjunkit rejält. Detta enligt SOM-institutet som också rapporterar att förtroendet för kungen nu är lika lågt som efter resan till  Brunai, där han hyllade öppenheten i landet utan demokrati. Det är kanske dags för de partier i Riksdagen som har republik på sitt program att nu damma av de gömda och glömda skrivningarna och lyfta in dem i valmanifesten. Jag tror det skulle öka intresset för valet och höja valdeltagandet, faktiskt. Att vi inte har en demokratiskt vald statschef i Sverige måste rimligen genera flera och kanske blir det särskilt tydligt nu, med allt ståhej kring bröllops- och kärleksbekymmer.

Samma SOM-institut (vid Göteborgs Universitet) har konstaterat att den viktigaste valfrågan för väljarna annars är sysselsättningen. Med en arbetslöshet på runt nio procent, och betydligt högre i gruppen unga, är det inte att förvåna sig över. Det som är förvånande är att debatten oftast hamnar i en diskussion om skatter. Sänkta skatter ska ge fler arbete säger den borgerliga alliansen. Få är de fakta som bevisar det sambandet. Däremot kan sänkta skatter få som konsekvens lägre lönekrav och på det viset kan möjligen antalet anställda öka. Men baksidan av den politiken är minskad köpkraft, lägre ersättningsnivåer i a-kassa och sjukförsäkring och minskad konsumtion, särskilt i grupper där lönen redan är låg. Minskad efterfrågan ökar i sin tur arbetslösheten. Rundgång alltså. Inte fler jobb. Men fler som behöver försörjningsstöd genom kommunernas socialtjänst samtidigt som skatteunderlaget för kommunerna minskar. Vilket resulterar i neddragningar inom välfärdsverksamheterna. Vilket ökar arbetslösheten där trots att efterfrågan på tjänster är fortsatt stor.

Alternativet till att välfärdstjänsterna, där den absoluta majoriteten är kvinnor, används som ett konjunkturdragspel, vore att garantera kommuner och landsting tillräckliga statsbidrag, just för att anställda där kan upprätthålla både kvalitet och köpkraft. Men då måste det föråldrade synsättet på den gemensamma välfärdssektorn befrias från föreställningen om att den är ”tärande” och i stället deklareras som ”närande”. I grunden handlar det om att fullt ut värdesätta det arbete som kvinnor gör.

Läs omäktenskapet mellan RUT och ROT här:

http://www.etc.se/29311/varfoer-tar-det-hus-i-helvete/

Valfuskhärvan inom Moderaterna växer. TV4Nyheterna säger att flera moderata toppolitiker kände till hur det fuskades redan inför valet 2002. Statsministerns närmaste man – statssekreteraren HG Wessberg – fick information om omfattande valfusk och han anklagas också för att ha godkänt provvalsfusket i partiet.

Oavsett hur det nu är med detta, de får väl tillsätta en ny utredning, så vet vi av den tidigare utredningen att det förekommit oegentligheter. Är det intressant? Ja, jag tycker det, särskilt i ljuset av den retoriska akrobatik som nu pågår på moderaternas kommundagar. De nya parollerna inför valet ska vara Rättvisa och Sammanhållning. Att de allra flesta förknippar de här orden med socialdemokraterna eller vänstern är man naturligtvis medveten om i moderaterna. Men med bortplockade pärlhalsband och slängda slipsar ska man nu erövra de åtråvärda mittenväljarna. Man ska bli ett parti för alla.

Frågan är då varför de inte löper linan ut och väljer det välkända begreppet solidaritet, i stället för ordet sammanhållning? Min gissning är att för många moderater då skulle tycka att det helt enkelt gått för långt. Rättvisa är ett ord som kan användas och definieras på många olika sätt, beroende vilket utsiktsplats man själv befinner sig på. Men solidaritet är något annan. Solidaritet betyder att det omedelbara egenintresset får stå tillbaka. Det betyder att man är beredd att se bortom gränser (geografiska och sociala) och förhärskande normer.

Begreppet sammanhållning kan associeras till ett ”vi”. Vi ska hålla ihop. Vi mot de andra. Vi ska hålla ihop laget. Kanske var det så man resonerade vid valsedelsfuskandet. Det gällde att få ihop och hålla ihop laget.

Publicerad på Newsmill idag, www.newsmill.se.

Järnvägar så fel det kan bli!! På DN-debatt idag skriver Mona Sahlin “Vi har omprövat politiken”. Hon presenterar fyra nya mål. De är varken nya eller konkreta. Sysselsättningsmålet, 80% , är ett gammalt krav som Vänsterpartiet drev i samarbetet under den tid som jag var ordförande. Det är ett tag sedan.

Höjda flerbarnstillägg föreslog väl den borgerliga alliansen för några dagar sedan, eller minns jag fel?

Höjt underhållsbidrag, med nästan 1000 i månaden, upp till jämt 2000 och sedan idexuppräkning, drev Feministiskt initiativ i valrörelsen 2006.

Fler jobb mer utbildning, minskad barnfattigdom och minskat socialbidragsberoende är huvudfrågorna och knappast något som inte alla kan skriva under på. Det enda jag reagerar på är att (S) så okritiskt svalt den borgerliga alliansens medvetet nedvärderande språk. “Socialbidragsberoende”. Smaka på det ordet. Det smakar dåligt. Nästan som alkoholberoende eller narkotikaberoende. Slappt, självvalt, karaktärslöst. Språket är viktigt för det avslöjar våra värderingar.

Artikeln på DN ackompanjeras av en presentation av de socialdemokratiska “vallokomotiv” som ska ta hem segern i valet. Visst är det bra att satsa på järnväg och återvinning men det är svårt att komma bort från känslan att detta är en repris. Långt bort från omprövning och förnyelse. Förutom Mona Sahlin själv och partisekreterare Ibrahim Baylan och möjligen Karin Jämtin, ledare i stadshuset i Stockholm, där ju de flesta väljarna finns, borde det väl ha funnits gott om möjligheter till förnyelse i personuppsättningen. Varför är det t.ex. inte viktigt med lika många kvinnor som män i sådana här sammanhang?

Jobben är den viktigaste frågan för (S) och på samma sätt är det för (M). Pengarna och jobben. Jobben och pengarna. (S) och (M) kommer alltså gå till val på exakt samma frågor. Bägge partierna har män som företrädare inom ekonomi och arbetsmarknadspolitik . Vi kommer alltså att få en traditionell mansdominans i den kommande valrörelsen. Så var det med den förnyelsen!

Feministiskt initiativ

Väljarna röstar för rättvisa löner
2010-04-12 09:02  

Feministiskt initiativ bjöd in alla som ville vara med och avgöra vilka valfrågor partiet ska prioritera i valrörelsen genom en öppen webbomröstning. Tre tusen medverkade i omröstningen som avslutades i helgen. De tre vinnande förslagen blev Jämställda löner, Arbetstidsförkortning och Ett nej är ett nej.

- Som väntat hamnade arbetsmarknadsfrågor i toppen, säger Feministiskt initiativs talesperson Gudrun Schyman. Att löneskillnaderna mellan män och kvinnor stått stilla i över trettio år och nu dessutom ökar är pinsamt för Sverige. Allt fler inser att dagens system inte räcker. Därför vill vi inrätta en jämställdhetsfond finansierad av arbetsgivarna och staten tillsammans för att omfördela pengar till de underbetalda kvinnodominerade sektorerna.

- Genom att på ett konkret och enkelt sätt bjuda in människor har många engagerat sig för vilka frågor som valrörelsen bör handla om, menar Schyman. Alla har haft möjlighet välja de tre frågor som man själv anser är viktigast genom att rösta fram vårt valmanifest via vår hemsida. Vi kommer att ha med oss alla de fjorton frågor som valkonferensen tog fram i mars, men ser fram emot att driva frågorna om jämställda löner, arbetstidsförkortning och att ett nej ska vara ett nej, extra hårt i valrörelsen, avslutar Schyman.

De fjorton frågorna hamnade i följande ordning i omröstningen:

Jämställda löner
Arbetstidsförkortning
Ett nej är ett nej – brist på samtycke är grund för våldtäkt
Human asylpolitik
Grön omställning
Individualiserad föräldraförsäkring
Global rättvisa
Ett modernt föräldrabegrepp
En samlad social försäkring
Ett arbetsliv fritt från diskriminering
Säkerhetspolitik för människor – inte stater
Gör barns rättigheter till lag
Jämställt företagande i ett jämställt näringsliv
Aktivera pensionspengarna till klimatomställning

Läs hela valplattformen här: www.feministisktinitiativ.se.