Gudrun Schymans Blogg

Den konservativa filosofen och debattören Roland Poirier Martinsson, chef för Timbros medieinstitut, kritiserade i radion i veckan den sexualundervisning en del elever får i skolan. Han har hört hur en sexualupplysare från RFSU sakligt besvarar en fråga om analsex och drar då slutsatsen att rådgivaren i själva verket lär ut analsex. Enligt Martinsson borde svaret på elevens fråga vara något i stil med – Det tänker jag inte svara på för det är inget som ni ska tänka på och ännu mindre syssla med!

Självklart är det viktigt att se var unga människor får sina kunskaper ifrån. Var finns det rum för reflektion och samtal i den tid i livet då identiteten skapas? Skolan är den plats där alla unga människor finns tillsammans, länge. Där borde kunskaper baserade på fakta och forskning ge den trygghet som varje ung människa behöver för att kunna utveckla just sin unika identitet.  Och sexualiteten är en central del av den identiteten.

Vad erbjuder då skolan? Efter att ha läst rapporter och utvärderingar om sex- och samlevnadsundervisningen så kan jag ge det dystra svaret – fullt med faktafel och fördomar!! Lärarna fumlar och famlar, får ingen utbildning och har sällan tid att gå på fortbildning. Självfallet finns det enskilda lysande undantag men den generella bilden är bedrövlig. Läroböckerna är i de flesta fall undermåliga. Författarna har inte kunskaper och/eller är fyllda av fördomar. I en lärobok i Biologi, som används i 7:an idag, återfinns ”Våldtäkt” under rubriken “Annorlunda sexuella beteenden”. Men hallå! Finns det verkligen ingen som granskar läroböckerna! Här borde skolminister Björklunds militaristiska nit kunna komma till sin rätt i en regelrätt utresningsaktion mot de böcker som inte håller måttet. Och de är många.

Sex och samlevnad har varit ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan i mer än 50 år. Enlig grundskolans kursmål ska eleverna ”kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och    därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer”, samt ”reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet”. Men frågan är hur eleverna ska kunna det om inte lärarna kan det?  En undersökning som RFSU gjort visar att bara sex procent av alla som genomgått lärarutbildningen fått någon som helst utbildning i sex och samlevnad. Därför är det en otrolig tillgång för skolan  att RFSU har sina informatörer som kan fylla upp den kunskapslucka som alltför många lärare fortfarande har.

Regeringen ska föreslå förändringar i den framtida lärarutbildningen och det självklara borde vara att ta upp sex- och samlevnadsundervisningen som en obligatorisk del av lärararutbildningen. När skolan inte finns som motvikt ligger fältet öppet för kommersiella krafter. Kvinnoförnedrande reklam finns det gott om. Könsstereotyperna har mäktiga finansiärer. Sex och förljugen jämställdhet säljer.

Det är ytterst regeringens ansvar att se till att eleverna får den undervisning som de har rätt till i alla ämnen.  Tydligen är regeringen lika konservativ som Martinsson.

Gudrun Schyman